Läste ett inlägg på Katrin Zytomierskas blogg. Höll på att garva ihjäl mig - kände så väl igen mig. Jag är en av de där tjockismammorna som avundas smalisarna som lyckats gå ner i vikt. Visserligen har jag inte jobbat stenhårt för att gå ner i vikt eftersom jag ammat fram till nu, men jag önskar ju att alla extrakilon bara runnit av mig som det verkar göra för vissa.
Träffade Roxy, en gammal arbetskamrat, på Maxi igår. Hon hade en unge som var en månad äldre än Alva. Roxy såg ut som vanligt. Jag bär på tio kilo plus. Jag skämdes. Den enda trösten var att hennes unge var fasansfullt ful, världens största huvud. Det kanske är något Rumänskt drag?
Katrin Zytomierska är fantstiskt rolig och det är minst lika roligt att läsa alla korkade kommentarer av människor som låter sig provoceras. Det är dessutom alldeles fantastiskt roligt att notera hur dåliga svenska ungdomar är på läsförståelse. Begriper de inte vad de läser? Är det något fel på dem eller har de bara så mycket hormoner i kroppen att de inte kan tänka klart?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar